Kommittén lämnade sitt slutbetänkande till finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund den 19 december 2019.

Slutbetänkande:
Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat

Framsidan på kommitténs slutbetänkande. Några människor står runt ett bord med ritningar och en husmodell.

Kommittén presenterade fem huvudförslag:

  1. Det blir enklare att bygga om

Kommittén föreslår att kraven för ombyggnad tas bort från plan- och bygglagen. Dagens utformningskrav och tekniska egenskapskrav måste implementeras i hela byggnaden även när endast en del byggs om. Med vårt förslag anpassas endast den del som ändras, renoveras eller byggs om till dagens bestämmelser.

  1. Nya föreskrifter möjliggör flexiblare planlösning

Kommittén föreslår större frihet gällande bostadsutformning för att få en ökad variation av bostäder. Med endast två kravnivåer, en för bostäder på högst 35 kvadratmeter och en för bostäder över 35 kvadratmeter ökar flexibiliteten i planlösningen, utan att göra avkall på tillgängligheten.

  1. Reformering av Boverkets byggregler tydliggör samhällets krav

Kommittén föreslår att Boverket får i uppdrag att reformera byggreglerna, minimera allmänna råd i föreskrifter och ta bort hänvisningar till standarder. Föreskrifterna förtydligas samtidigt som hänvisningarna till de i praktiken styrande detaljkraven i allmänna råd och standarder försvinner. Det ökar förutsättningarna för fungerande funktionskrav, det vill säga att samhället fastställer vilka krav som gäller för en byggnad, men överlåter till byggherren att välja lösning för att uppfylla kraven.

  1. Ny myndighet skapar enhetlig tillämpningen av byggreglerna.

Kommittén föreslår att en ny myndighet, Byggkravsnämnden, införs med uppgift att ge förhandsavgörande om en föreslagen lösning uppfyller vissa krav. Bedömningen av ärendet som byggherren initierar, ska ske utifrån att en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga samt uppfylla samtliga tekniska egenskapskrav. Ett positivt förhandsavgörande ska vara bindande för kommunens byggnadsnämnd vid prövning av bygglov och bedömning vid startbesked. Genom Byggkravsnämndens förhandsavgöranden skapas vägledande praxis, vilket gör tillämpningen av regelverket mer enhetlig och förutsägbar.

  1. Kontrollprocessen förenklas och förtydligas.

Kommittén föreslår att certifierade sakkunniga och kontrollansvariga avskaffas i plan- och bygglagen. Systemen har flera brister och garanterar varken en oberoende bedömning eller motverkar byggfel. Kommittén föreslår även att det i plan- och bygglagen beskrivs vad som ska gås igenom vid de arbetsplatsbesök som byggnadsnämnderna utför på byggarbetsplatserna, samt att bestämmelserna för kontrollplanen förtydligas i föreskrifter.

Läs hela betänkandet här.


Delbetänkande om resurseffektiv användning av byggmaterial

Omslag

Två förslag för resurseffektiv användning av byggmaterial

Kommittén för modernare byggregler har den 20 juni 2018 överlämnat sitt andra delbetänkande som handlar om resurseffektiv användning av byggmaterial, till regeringen. Kommittén presenterade två förslag:

1.    Innehållsförteckningar för byggprodukter

Ett hinder för resurseffektiv användning av byggprodukter är brist på information om innehållet. Kommittén föreslår därför att krav på innehållsförteckningar införs i EU:s byggproduktförordning. Regeringen bör arbeta på europeisk nivå för att åstadkomma detta. Innehållsförteckningar för byggprodukter underlättar kravställande och möjliggör medvetna val av produkter och material. Det ökar förutsättningarna för återanvändning och återvinning och minskar risken för att miljö- och hälsorisker byggs in i nya byggnader.

2.    Främjandepaket för resurseffektiva byggmaterialval i Sverige

Val av byggmaterial är av central betydelse för att uppnå resurseffektiv byggmaterialanvändning, då det påverkar möjligheterna till återanvändning eller återvinning. Kommittén föreslår därför att regeringen ska uppdra åt Verket för innovationssystem (Vinnova) att från och med 2019 och under tio år framåt:

  • Samla grupper av beställare för att möjliggöra resurseffektiva byggmaterialval och öka efterfrågan på byggprodukter som har potential att återanvändas och återvinnas.
  • Lämna bidrag till utvecklings- och forskningsstudier i syfte att åstadkomma nära-nollavfallsbyggnader.
  • Sprida information om erfarenheterna från beställargruppernas arbete och utvecklings- och forskningsstudier till andra beställare, arkitekter, tekniska konsulter och övriga relevanta mottagare. 

Läs hela betänkandet här

Delbetänkande om byggstandardisering genom stärkt samverkan

 

Kommitténs första delbetänkande som handlar om standardisering lämnades över till bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson den 20 december 2017. Vi lämnar tre förslag i betänkandet.

1.    En nationell samordnare

Regeringen utser en särskild nationell samordnare för byggstandardiseringen med uppgift att verka för att Swedish Standards Institute (SIS), samhällsbyggnadsbranschen och Boverket identifierar lösningar på svårigheter sinsemellan och utvecklar en systematisk samverkan.

2.    Ett nationellt myndighetsråd inom byggstandardiseringen

Regeringen inrättar ett nationellt myndighetsråd för byggstandardisering för att effektivisera och stärka myndigheternas byggstandardiseringsarbete.

3.    Tydligare villkor för regeringens medfinansiering av SIS

Regeringen villkorar med­finansiering­en utifrån aktuella behov för att stärka standardiseringen inom bygg­området.

Svenska företags- och samhällsintressen tillvaratas

Förslagen utgår från målen att samarbetet mellan berörda aktörer inom byggstandardiseringen ska öka, att svenska företags- och samhällsintressen ska tillvaratas i den nationella, europeiska och internationella byggstandardiseringen, att det statliga arbetet med byggstandardisering samordnas och effektiviseras i ökad omfattning, och att regeringens medfinansiering av byggstandardisering används på ett ända­målsenligt, effektivt och transparent sätt.

Grundproblemet är bristande samverkan

Under kommitténs arbete har det framkommit att flera aktörer upp­lever svårigheter inom den svenska byggstandardiseringen. Svårigheterna rör inte standardiseringen som sådan eller att standarder existerar. Kommittén har konstaterat att det som har orsakat svårigheterna och som är det egentliga grundproblemet är bristande samverkan mellan aktörerna. Det får allvarliga konsekvenser för aktörernas kunskap om byggstandardiseringen, deltagande i standardiseringen och säker­ställande av att företags- och samhällsintressen tas tillvara i byggstandardiseringen. Därför har kommittén i detta betänkande föreslagit en nationell samordnare, ett nationellt myndighetsråd och tydligare villkor för regeringens medfinansiering av SIS.

Läs hela betänkandet här